Jag kollar igenom min hemsidestatistik och jag fattar inte hur människor kan söka på så konstiga saker på Google och sedan hitta in på min blogg. Lyssna bara:
“vad gör jag för att få bort djupa bristningar på slapp rumpa”
“knulla i norrköping med kåtta kvinnor”
“gamla fitta som fan”
“mamma är kissnödig”
“mens slut sex o så kom mer mens”
“stora blöta fittor”
“det hårigaste sköte”
“hur fort dör man om man dör”
“r med vibrerande tunga”
“detta eviga sex”
“svärmor låg naken”
“vad man ska tänka på när ens mor är nära döden”
“blandning av bölande och snor”
“ja jag har vilat och läst”
“rosa rumphål”
Har haft en skön morgon. Lyssnat på hur den sista snön rasat ned från hustaket. Läst DN i skogsrummet. Ätit frukost. Nu väntar staffliet och en tom målarduk. Nu ska jag måla. Tänkte uppdatera er då och då i detta inlägg hur det går och vad som händer. Typ som twitter, fast direkt här i bloggen. Nu börjar jag.
12.39. Första inlägget. Känns inte som det hänt mycket sedan en minut sedan när jag skrev texten ovan, när jag tänker på det har det inte hänt ett skit. Onödigt inlägg. Borde raderas.
12.54. Nu har jag grundat duken. Ljusblå. Och jag är redan jättekladdig. Ibland får jag för mig att jag gillar måleriet mer för allt kladdande än för själva utförandet.
13.06. Det är verkligen skittrist att vänta på att färg ska torka. Vad som är ännu tristare måste vara att läsa om det på en blogg. Sorry.
13.39. Skissar Vagina Monster!
13.49. Det blir bra! Jag är inte riktigt nöjd med de två första vagina monsterna men nu har jag hittat ett uttryck som äntligen känns mer jag på något vis. Jippi.
14.00. Lunch break. Min mage kurrar för högt för att jag ska kunna tänka klart. Potatisbullar med bacon och lingonsylt.
15.00. Back to work. Nu ska jag börja måla på riktigt. Nervös och lite upphetsad.
15.07. Är faktiskt kåt när jag känner efter. Blir alltid det när jag börjar en målning som känns bra.
15.40. Målar morotsnäsan nu. Plötslig känsla av melankoli.
16.01. Det går skitbra. Den här stilen är min grej. Min palett för närvarande är neonrosa i två nyanser, vitt, babyblått och ljusgrönt.
16.39. Funderar på att måla blommor kring vagina monstret. Det var länge sedan jag målade blommor. Det kanske är vår i min konst också.
17.00. Dricker varm choklad och inspirationssurfar. Ibland måste man kolla på konst (ögonäta konst som jag brukar kalla det) för att komma loss och våga tänka nytt. Jag vill bli mer vulgär och mer vågad.
17.22. Min läpp somnade från att ha varit i “knip-mode” eftersom jag har varit koncentrerad när jag målat ansiktsdetaljer.
17.39. Inser att meningen ovan kan missförstås. Nu målar jag vårtor.
18.21. Färdigmålat för idag. Jag är nöjd. Svettig. Kladdig. Och lite trött. Men jävligt glad.
Jag och Nanci tidigare idag.
Det är vår. Stockholm droppar av förväntan. Det droppar över allt. Under mig, på taken och inne i mig. Mattias och jag låg länge ihopknutna i sängen i morse och med detsamma jag klev upp kände jag hur våren plötsligt kom. Som årets första snö ungefär, fast tvärtom.
På eftermiddagen åt jag lunch på stan med Nanci. Jag såg på henne att våren hade kommit till henne också. Det var fint.
Därefter vandrade jag från Östermalm till Södermalm. Jag älskar den här staden. Den har förvisso krympt en aning i mina ögon och känns inte alls så fasligt stor som den gjorde när jag bara hälsade på den en eller två gånger om året förr i tiden. Men den är alltid lika vacker och överraskande. Hittar nya smultronställen hela tiden.
Någonstans på Hornsgatan fick jag enorm skaparlust och inspiration och jag gick länge och funderade på kommande konstprojekt. Känner mig laddad nu. Liksom till bredden. Imorgon ska jag skapa. Då jävlar.
Allt jag skriver nu känns futtigt. För det enda som betyder nåt är att det äntligen är
vår
My favourite artists (part 15): Femke Hiemstra
Check out Femke Hiemstra!
My favourite artists (part 14): Kathleen Lolley
Check out Kathleen Lolley!
Har helt glömt att scanna in min senaste intervju, i svensk-finska kulturmagasinet Sheriffi! Dock är intervjun från senhösten då jag var singel och bodde i Norrköping, så den kanske känns lite inaktuell, men den är roligt skriven av Christian Bertell:
Senaste numret av Sheriffi.
Klicka för att läsa!
Klicka för att läsa!
Klicka för att läsa!
Klicka för att läsa!
Jag och Mattias, på väg till ICA (BEA) i Svedmyra igår.
Det har varit en fantastisk helg. En sådan där helg då hela livet liksom stannar upp, tiden stängs av och tillvaron blir en egen värld med sina egna regler och sin egen tidszon. Vi ligger länge i sängen och myser, skrattar, berättar saker, älskar, gör knutar av våra händer, och äter bacon och ägg under kärleksfull frukost, spikar upp tavlor, kopplar taklampor, rensar flyttkartonger, går hand i hand till ICA och skämtar och skrattar på vägen så jag får magknip, skapar, hånglar och grillar ute på verandan. Ni vet vad jag menar. En sådan där helg som man vill ska vara hur länge som helst. I en evighet helst.
I fredags arbetade jag vidare med The Virgin. Mattias kommer med råd och synpunkter och jag lyssnar på honom (den ende som kan få mig att tänka om och testa alternativ till det jag redan tänkt) och collaget växer sakta men säkert fram under kontrollerade former (jag önskar mer spontanitet!). Därefter målar jag för första gången sedan september. Känns fantastiskt. Men jag är ringrostig och blir snabbt trött i armen och hjärnan. Det är i alla fall en överväldigande känsla att det äntligen känns KUL att måla igen! Jag målar den första i en serie av Vagina Monsters och är på god väg med en andra också. Att vara digital konst med måleri är briljant. Kommer att bli en underbar kollektion om mina sexuella erfarenheter.
Mitt Vagina Monster och en teckning gjord av ett barn som blivit sexuellt utnyttjad.
När jag lägger ut första Vaginamonstret på Facebook får jag en kommentar av ett fan att bilden liknar de teckningar som under terapisessioner ritas av barn som blivit sexuellt utnyttjade, och så länkar han till en sida med just sådana teckningar. Och jag ryser. Min bild är en kopia. Jag har inte varit utsatt för sexuella övergrepp som barn men man kan ju säga att jag har det i vuxen ålder och det återspeglas nu i min konst. Barnteckningarna lämnar mig lite freaked out medan jag inser hur skadad jag blivit av att ha haft sex mot min vilja. Tur att jag lyckats gå vidare även där. Nu finns bara njutning. I allt jag tar mig för.
Nu ska jag ta mig in till stan för att handla mer penslar och dukar. Mina penslar är alla döda och torra sedan det långa uppehållet. Fortsätt norpa åt er det bästa på REAN här under, inte mycket kvar nu.
Nu har jag knåpat ihop min årliga REA, med verk som jag vill bli av med för att få plats med mina nya kollektion. Vi kan kalla det för kombinerad flytt- och vår-REA! Om ni är intre2sserade av att köpa – mejla mig: info @ miamakila . com
Alla verk är original och de digitala collagen finns bara i en upplaga av 5 var och kommer med äkthetsintyg! Passa på, först till kvarn!

Creepling 22 by Gus Fink & Mia Mäkilä, 2008.
(1500:-) NU: 900:- (oramad vykortstorlek)
Creepling 23 by Gus Fink & Mia Mäkilä, 2008.
(1500:-) NU: 1100:- (ramad vykortstorlek)

Creepling 25 by Gus Fink & Mia Mäkilä, 2008.
(1500:-) NU: 1100:- (ramad vykortstorlek)

Creepling 26 by Mia Mäkilä & Gus Fink, 2008.
(1200:-) NU: 500:- (oramad vykortstorlek)

Creepling 27 by Gus Fink & Mia Mäkilä, 2008.
(3200:-) NU: 1800:- (ramad i en stor antik träram)
Creepling 30 by Mia Mäkilä & Gus Fink, 2008.
SÅLD

Creepling 32 by Gus Fink & Mia Mäkilä, 2008.
SÅLD
Queen of My Cunt, av Mia Mäkilä, 2008, mixed media på duk, 45 x 37 cm (oramad)
(2500:-) NU: 1300:-!
Sad and Bad av Mia Mäkilä, 2008.
SÅLD

Bacon Coloured Demon by Mia Mäkilä, 2009, acrylics on canvas, 61 x 50 cm oramad
SÅLD
Bird Lady by Mia Mäkilä, 2008, digital print (ed of 5). 30 x 45 cm (fyra original kvar!) oramad
(3500:-) NU: 2500:-!
Gingerbread House by Mia Mäkilä, 2008, digital print (ed of 5)
( tre original kvar!) oramad (3500:-) NU: 2000:-!

Pinocchio by Mia Mäkilä, 2009, mixed media on antique paper.
(1000:-) NU: 500:- (oramad 12,5 x 16,5 cm)
Mama by Mia Mäkilä, 2009, acrylics on antique photo.
(1500:-) NU: 900:- (ramad vykortstorlek)

Hannah And Her Sisters by Mia Mäkilä, 2009, acrylics on antique photo
(1000:-) NU: 500:- (oramad vykortstorlek)

Momo The Sea Monster by Mia Mäkilä, 2009, acrylics on canvas (50×50 cm oramad)
SÅLD

The Dream by Mia Mäkilä, 2008, mixed media on a book cover, 29 x 41 cm ramad i glas och svart ram.
(2500:-) NU: 1800:-!

The Game by Mia Mäkilä, 2008, mixed media on canvas 27 x 22 cm ramad med svart ram.
SÅLD

Black Holes by Mia Mäkilä, 2009, mixed media on antique book cover (oramad)
(1000:-) NU: 500:-!
Köpa? Skriv till: info @ miamakila . com
Idag är en bra dag. Vårsolen lyser upp hela huset och fåglarna kvittrar utanför. Skitmysigt. På morgonen hängde jag tvätt och gick en långpromenad kring Globen och handlade på Globen City innan jag gick hem.
Känner mig så himla inspirerad! Vill bara skapa skapa skapa nu. Se vart jag är på väg som konstnär. Är hemskt nyfiken på om jag kan bolla måleriet och collageskapandet samtidigt, ska nog börja måla redan ikväll tror jag. Längtar efter att fixa i ordning min ateljé, Mattias ska bygga om den med hyllor och arbetsbänk som är anpassade efter mina behov. Han är en jäkel på att bygga saker. Så har han ju arbetat som dekorbyggare också. Det är faktiskt han som byggt Jeopardydekoren. Och nästan all dekor för andra lekprogram från 90-talet också. Det är lite kuriosa tycker jag.
Vår kärlek blir allt mer stark och jordnära. Vi älskar nästan varje natt och jag lär mig att njuta av saker som jag inte tänkt på förut. Har aldrig kopplat ihop sexuell njutning med beröring tidigare. Det är nytt och en fantastisk känsla. Bara en lätt beröring i en sexuell lek kan få mig att bli tokig. Så har jag aldrig tidigare känt. Jag har missat så mycket på grund av min Vestibulit. Men jag har dessto mer att utforska. Jag är en nyfiken tonåring i en trettioårings kropp. Galet skön blandning.
ps. Om några timmar kommer jag publicera en ny konst-REA här på bloggen, så håll utkik!
Hurra! Det går skitbra med collaget. Har hittat en bra ton och stil och så kom jag på den briljanta idén att jag ska måla på andra projekt samtidigt som jag arbetar med de nya collagen i Photoshop. På så sätt kommer jag få ihop en finfin utställning som varierar i media. Men det lär dröja länge innan jag kan ha utställning. Nu är det hårt arbete som gäller.
Det är onsdag morgon och jag har nyss gått upp. Drömde mystiska drömmar om natten, bland annat att jag åkte en buss som var en åkande balkong, 30 cm över en å från Borås till Norrköping och mitt under färden så kom jag på att jag inte längre bor i Norrköping utan i Stockholm och greps av panik, och tappade min väska i ån. Igår natt drömde jag åter igen att jag tappade tänder och här om natten drömde jag att jag var med i en cykeltävling som gick ut på att man skulle bära så mycket blommor man bara kunde medan man cyklade. Konstiga drömmar.
Livet i Enskede är obeskrivligt skönt. Så skönt att jag drabbas av en isande ångest och panik ibland. Jag är inte van att ha det så här bra. Jag är van vid drama, intriger, bråk och falska verklighetsbubblor. Har svårt att verkligen förstå att jag lever utanför allt det där nu. Har svårt att vänja mig vid lugnet och känslan av att vara trygg. Då får jag för mig att allt det här kan vara borta på en sekund. Jag vet att jag är dum i huvudet när jag tänker så, men jag är skadad av mitt förflutna. Psykisk misshandel är typ sak som en bilolycka och man får whiplash, fast i hjärnan. Tanken: Den som säger sig älska mig, gör mig illa, blir skadan. Allt därefter är bara en kamp att bli av med den tanken.
Älskar man någon på riktigt, så kan man omöjligt göra illa. Det har jag lärt mig nu. Jag har också lärt mig att dem som gör en illa i kärlekens namn, ofta har varit med om något liknande av människor som påstått sig älska dem. De ger tillbaka med samma medicin och projicerar allt på någon annan som de säger sig älska, fast de vet hur jävla smärtsamt det är. Ur det blir deras kärlek omvandlat till hat. Det är en märklig företeelse.
Jag gör framsteg hela tiden. Brottas med demoner och hjärnspöken varje dag och vissa av dem blir jag av med, vissa återkommer så fort de får en chans. Så kommer det vara också. Säkert länge, länge.
Nu ska jag arbeta vidare med The Virgin.
Dagen har gått åt med att arbetet av The Virgin. Måste erkänna att jag då och då drabbas av en outgrundlig ångest medan jag arbetar. Har höga krav på mig själv som resulterar i att jag spänner mig och har svårt att få flöde i skapandet. Men sakta men säkert växer det fram ett uttryck och en känsla som matchar den jag vill förmedla. Det känns fantastiskt. Den här gången blir det inga vampyrer eller viktorianska kvinnor. Det blir mer Mark Ryden möter Tim Burton. Pastelligt och sagoaktigt men med en mörk underton. Förut var det tvärtom, mörkt med en sagoaktig och humoristisk underton. Saker förändras och jag måste vidare i mitt konstnärskap. Det är nu jag börjar om, laddar om, finner nya vägar, utvecklas och går vidare. Men det är en bittersöt känsla. Lite scary men mest spännande. Nu ska jag arbeta vidare. Vi hörs.
Har arbetat hårt med första utkastet i PhotoShop av The Virgin. Det har gått bra men det är svårt att bryta sig loss från gamla vanor och darlings. Jag vill arbeta på ny mark, okänd mark, vara rädd och känna mig förvirrad. Jag kämpar för att hålla mig på okänd mark. Just nu vill jag bara utvecklas, inte känna tillfredsställelse för att man kan något utan för att man inte kan.
Har fått spännande mejl från elever som skriver akademiska uppsatser om min konst, en Universitetslektor som talat om min konst på lektioner och dragit referenser till Bakhtins karnevalsteorier – som jag själv är så inspirerad av, det är kul, och så vill jag tacka underbara Linda Skugge för att hon nämnde mig och länkade till hemsidan på sin blogg igår!



































