Jag med min svarta blomma på fårfällen, tidigare idag.
Nu är vi hemma från släktmiddagen. Min farbror fyllde sextio. Jag tror inte att jag varit där sedan han fyllde femtio. Det är ju det jag säger – tiden går alldeles för fort. Tio år går förbi som ett snäpp med fingrarna. Men det gör det inte på släktmiddagar. En timma känns som en hel skoltermin. Två timmar är olidligt. På tredje timmen blir man liksom så avdomnad att det nästan känns rätt ok. Det är inte mycket man har gemensamt med släktingarna, ja mer än att vi delar samma historia och blod såklart. Men egentligen är det trettio olika människor som har helt olika liv och intressen. Så man får pumpa ut frågor till alla, i hopp om att man får något kul svar. Min farmor berättade dock en lustig historia. Hennes mormorsmormors…nånting, blev Finlands äldsta kvinna innan hon dog (106 år eller något åt det hållet) och hon var skröpplig mot slutet – inga tänder, skrynklig, kutrygg och så hade hon alltid en lång, lång kjol med fickor längs sömmen kring fötterna. Där i hade hon äpplen (!) som hon gav till folk. Men till saken hör att hon aldrig använde underbyxor, utan kissade rakt upp och ned – när hon gick längs stigar och landsvägar. Så farmors mamma förbjöd min farmor att äta dessa äpplen, innan de var ordentligt sköjlda och skalade! Ha! Min farbror är rätt lustig, han är biodlare och på övervåningen stod en konstig manick, det liknade en mikrovågsugn i trä. Jag frågade honom vad det var för pryl. Han svarade att det var en drottningbi-kläckmaskin. Det var nog det sista jag trodde att han skulle svara.
Snart ska vi iväg till en släktmiddag. Ville bara berätta om nattens märkligaste mardröm. Jag hade en liten gul kyckling i min säng som sov. Den var så söt och rörande att jag började gråta. De luddiga gula fjädrarna på huvudet var lite toviga och yviga. Jag klappade den på huvudet. Och då trillade huvudet av. Vad fasen betyder det?
Passa på att köpa – NU !! - för det finns bara en chans per verk! Skriv till:
info[at]miamakila.com (byt ut [at] mot @)
The Old Hag by Mia Mäkilä, mixed media on antique cabinet card,
framed with glass in a golden frame, 11 x 16 cm (frame included in the size). SÅLD
The Nose by Mia Mäkilä, 2008, original digital print, ONE-print-only-edition RARE! Comes in a beautiful frame. 29 x 38 cm (frame included in the size).
400:-
Little Red Riding Hood by Mia Mäkilä, 2007, mixed media on panel (framed in a big white antique frame), 50 x 60 cm (frame included in the size).
SÅLD
The Lost Ones by Mia Mäkilä, acrylics on antique photo (no frame),
9 x 6, 5 cm. 100:-
The Gorilla Man by Mia Mäkilä, mixed media on antique cabinet card,
framed with glass in a black frame, 12 x 17 cm (frame included in the size). 250 :-
Passa på att köpa – NU !! - för det finns bara en chans per verk! Skriv till:
info[at]miamakila.com (byt ut [at] mot @ innan du skickar)!
Kunde inte alls sova i natt och jag drömde fruktansvärda mardrömmar. Undrar varför jag plågas så ofta av otäcka drömmar. Upp tidigt. Jag och Jimmy åkte iväg tillsammans med hans föräldrar på loppis-runda. Tre loppisar hann vi med, innan jag suckade av utmattning. Men vi gjorde en hel del fynd. Bland annat en fin antik golvlampa.
Hur ska jag orka vänta på att få flytta in i den nya lägenheten den förste mars?
Till sovrummet ska vi köpa den här dubbelsängen som kallas “Äpplet”. Det är en nytillverkad möbelserie i antik stil. Jag såg den på en möbelaffär här i stan och blev helt förälskad. Men som det är nu, har vi ingen plats för dubbelsäng så jag får vänta med att köpa den också, tills vi ska flytta. Fan också. Att vänta suger. Så himla mycket.
Shiny happy people (photo from 2006), today we got a new apartment!
HURRA!! Vi fick lägenheten med kakelugnen och begravningsbyrån som granne!!! Allt börjar se ljusare ut nu! Jag mår bättre, hälsan är på väg tillbaka, jag kan måla igen, Jimmy trivs på jobbet och tack vare er som köper på min REA har jag kunnat köpa lite roliga fynd idag; två vackra vita fårfällar till min röda sammetssoffa, vita krusiga smällkarameller till granen, en silverbricka att ha ljus på, strutsfjädrar att ha i en vas (till Marie Antoinette-rummet), och imorgon ska jag köpa en fin äkta matta, enfärgad i mossgrönt som passar till det framtida vinterrummet i nya lägenheten. Mossa är vackert. Det har jag alltid tyckt. Men några av er känner säkert till att jag aldrig går ut i naturen på riktigt. Jag har en förskräcklig fobi för insekter som gör att jag är totalt handikappad på sommaren och kan inte gå ut i skog och mark, fast jag gärna hade velat. Det är kanske därför jag vill inreda med en naturlig och organisk känsla. Och kanske det faktum att min farmor inredde hela deras vardagsrum som en skog när min far var liten och bodde i Finland. Hon rullade ihop mossa från skogen där de bodde och tog hem och rullade ut på golvet, tog in stubbar, kvistar, hela träd och stockar. Det blev så omtalat med det där skogrummet att tidningen kom och gjorde ett helt reportage. Jag har det där med dramatisk inredning i blodet tydligen.
Snart ska jag åka till sjukhuset för behandling. Fick brev från sjukhuset och mina tester de tog då de “kärnade ur mig som ett äpple” visade inga allvarligheter! Hurra! I alla fall, tänkte bara visa hur det går med den nya målningen. Den är ännu bara i skisstadiet.
Är det något jag har svårt för – så är det att vänta. Möt kvinnan med sämsta tänkbara tålamod. Igår kväll var jag och Jimmy och tittade på en sekelskiftslägenhet, en tvåa. Den var hur konstig som helst, och därför fastnade vi båda för den. Den låg på andra våningen, men det var hur många trappsteg som helst upp dit och utsikten från balkongen som låg mot gården var hisnande, jätteskumt, det var jättehögt fast det var på andra våningen. Trapphuset var bland det märkligaste jag upplevat, det var tjocka gamla vita träinslag (lite allmogeaktigt) i trappan och stentrappa, säkert lagd på 1980-talet. Det kändes väldigt märkligt. Det var bara sex personer som bodde i huset och alla hade personliga saker som stod utanför deras dörrar. Inne i lägenheten, möttes man av en lång smal hall och alla rum förgrenade sig från denna korridor. Till vänster låg köket och sovrummet, rakt fram låg badrummet (med badkar) och till höger fanns vardagsrummet med en vacker vit kakelugn (!) och trägolv, fönster med spröjs och tjocka vita karmar kring dörrar och fönster. Det var ju jättemysigt! Tapeterna var dock skit, i alla rum. De var som en tidsresa, 80-tals noppig strukturtapet i vardagsrummet, oranga 90-tals tapeter i köket och silverfärgade 50-tals retro tapeter från 2000-talet i sovrummet. Så det är helt klart ett problem. De går ju inte ihop med våra antika möbler!
Huset i fråga.
Det bästa var att jag fick reda på att det ligger en begravningsbyrå i vårt hus. På bottenvåningen. Fast de har en annan ingång och en annan gård. Gud vad spännande! Snacka om att min skräckkonst skulle blomma i det där huset! Nu gäller det att ha tålamod dock, även om jag knappt har det, för vi har ju inte fått lägenheten än och så är inflyytningsdagen första mars.
Tålamod står nu också på min önskelista.
Fortsätt gärna roffa åt er saker på min REA här under!!
This may have been the first time Morrison, who was a student at Florida State University at the time, was arrested by Floridian Police (this time it was for drunkeness and petty larceny of a police helmet and an umbrella), but it wasn’t his last. Six years later on March 5, 1969 Morrison was arrested and charged with lewd and lascivious behavior, indecent exposure, profanity, and drunkenness during a Doors performance in Miami.
Vaknade till det skarpa ljudet av min väckarklocka. Har drömt mardrömmar igen. Men ingen ångest. Ska måla snart, ska knåpa ihop den där REAN först.
Glömde skriva att den där gigantiska boken om Ingmar Bergman (Regi – Bergman av Bengt Wanselius) jag köpte förra månaden, fick Augustpriset igår. Nu blir den väl ännu mera värd i framtiden.
Jag har börjat känna mig lite stressad inför utställningarna nästa år. Det är ju snart februari liksom, då min utställning i Köpenhamn har vernissage. Shit, snart är det nyår, fatta, och jag hatar nyårsafton. Först är det underbara december och fest och silverstjärnor och guldservetter, konfetti och tända ljus, och sedan plötsligt är det förste JANUARI. Världens tristaste månad. Hemska kontraster. Därför hatar jag nyår.
Jag får många erbjudanden om utställningar och medverkan på olika arrangemang men jag känner mig bara ännu mer stressad. Behöver så mycket mer tid. Annars kommer jag inte hinna med. Kan man önska sig tid i julklapp?
Vaknade ovanligt tidigt och tog bussen till sjukhuset. Framsteg med behandlingen. Kuratorn lär mig tänka på nya sätt. Gick på stan och shoppade lite. Hittade den här fina fejktårtan, den ser verkligen realistisk ut. Funderar på om mitt framtida Marie Antoinette-rum kanske borde bli ett godisrum. Ska klä om en gammal jugendsoffa i polkagrisrandigt tyg och bygga girlanger av hopbundna kolor. Har så fruktansvärt många idéer.
Har inte målat något alls den här veckan fast jag lovade mig själv att jag skulle det. Men tiden går så himla fort. Jag hänger inte med. Och jag hinner inte med. Men imorgon ska jag måla om jag så ska tvinga mig att stå framför staffliet.
Just ja, imorgon tänker jag lägga ut en ny REA här i bloggen! Missa inte det. Små billiga konstverk som är perfekta att ge bort i julklapp.
Vilken underbar dag. Snön låg tjock och gnistrande på marken när jag tittade ut genom fönstret imorse. Blev överraskad, så som man ska bli av årets första riktiga snö. Åt en snabb frukost och skyndande mig ut. Så att jag fick känna snön, trampa omkring i den, känna den mot mina kinder, känna doften av den, kylan och den underbara känslan den ger mig i min själ. Allt blir så annorlunda när det har snöat. Alla blir lite mer lekfulla, kastar snöbollar och bygger snölyktor. Jag kanske borde flytta någonstans där det är snö året om. Det här är mitt rätta element.
Min ateljé idag. Fan vad grejer det är där inne nu, men lite mysighetsfaktor är det allt med alla gamla böcker och prylar. Och ja, där till höger ser man början på en ny målning (Portrait of Satan as a Child).
Min ateljé som den såg ut för typ ett år sedan. S T Ö K I G T.
Hurra, hurra, jippi! Nu är vi äntligen helt klara med hela möblemangsbestyret! Jag är trött, sliten och jäkligt sugen på att njuta av en bra film och dricka cappicino. Hell yeah, det ska jag göra nu. Det förtjänar vi, som vi har slitit sedan fredag kväll. Den kommande veckan ska jag måla, måla, måla! Arbeta hårt så svetten rinner och glöden ångar!
