Om två timmar får vi nycklarna till vår nya lägenhet – nyckeln till vårt nya liv tillsammans. Vi ska börja flytta ikväll och imorgon flyttar vi resten av våra saker. Sedan släpper jag taget om mitt mörka förflutna – för alltid (förutom i konsten då jag är beroende av mina demoner).
Vår port i nya huset med kiosken till vänster och begravningsbyrån till höger.
Vårt hus vid Nya Torget i Norrköping år 1857.
Vi har köpt så mycket nya möbler och saker och allt ligger sedan länge i kartonger. I hallen står just nu fyra granar och en helvetes massa snöbeklädda grenar och kvistar som jag ska dekorera vinter-rummet med. Där står också vår nya spegel frånDrömgården(den här fast i silver) och den blå allmogestolen, små vita antika bord och fyra säckar med plädar, prydnadskuddar och våra nya täcken och kuddar till vår nya himmelsäng. Jisses, det är verkligen julafton imorgon! Jag hoppas att jag kommer att kunna rapportera i helgen om hur det går, annars skriver jag på måndag. Önska oss lycka till nu – för nu föds jag om på nytt…
This is one of those profoundly weird pieces of advertising: Alice in Wonderland undertones, disco balls, pink cotton candy, an ingenue and a dominatrix, bare chested men in leather pants and with hello kitty heads…you gotta see it to believe it!
Det är torsdag och två dagar kvar tills vi flyttar. Men imorgon kväll får vi nycklarna. Herregud – imorgon! De sista veckorna har gått fort (som tur var) och varje dag är egentligen en kamp mot tiden, istället för att få den att gå snabbt. Jag packar, städar, organiserar flytten som en regissör och skriver listor på vad som behöver göras och införskaffas. Vaknade med menstruation. Typiskt. Har alltid mens när det är speciella dagar och tillfällen. Det ska inte förstöra flytten. Jag kan inte vänta på att få börja inreda vårt vinter-rum!
Jag saknar att måla. Det känns länge sedan jag skapade nu. Har knappt hunnit tänka på sånt. Det är synd. Men det finns en tid för allt.
Nu är det bara flytten som gäller. Fem år av detta lilla fängelse är över om två dagar.
Tre dagar kvar till flytten. Jag packar. Gör fynd på stan. Och hostar, hostar, hostar. Blir ju aldrig bättre. Imorse hostade jag så hårt att jag fick andnöd. Då ringde jag vårdcentralen, men de tröstade mig att det ska vara så med den här förbannade influensan. Hosta tills man blir knäpp.
DHL har plockat upp alla tavlor till den franska festivalen. Det känns skönt att mitt arbete med det nu är över. Nu koncentrerar jag all min kraft på flytten och utställningen på Linköpings Stadsbiblioteket om ett par veckor.
Inte undra på om jag blev så här sjuk. Det är inte bra att arbeta så hårt med tre utställningar samtidigt. Vissa anser att det är vansinne. Andra är stolta och förvånade över min ambition. Själv tar jag inte åt mig så mycket cred, för jag hade inte klarat det här utan Jimmy. Han har varit en klippa. Verkligen. All min framgång har jag Jimmy att tacka för.
Det blir så efter tre år tillsammans. Man blir en enda stor kraft som klarar allt livet erbjuder, gott som ont. Det fina är att vi blir mer och mer förälskade i varandra för var dag som går. Det är inte ofta man hittar så rätt i livet och jag tänker hålla hårt i lyckan som varit min i tre hela år.
I’m always been curious of how the painter of this or that painting looks like, so I decided to make my own research about hos all my favourite artists look like, behind their art. The true face of the art. This is what I found (part one):
Fyra dagar kvar till flytten. Detta är en riktig skittdag. Jag har PMS och Franrike strular så både jag och Jimmy får magsår. Ingenting har flytit på som det ska. Nu har de tvingat oss anlita ett företag som bygger trälådor men företaget som bygger trälådan vill ju ha betalt för arbetet och vill att jag ska betala fast det står i kontraktet att Frankrike ska betala allt som har med frakten att göra. Trälådan blir kvar hos dem som säkerhet tills de fått sina pengar från Frankrike men DHL måste hämta alla tavlor och lådor imorgon för en veckas lång färd till Frankrike. Skickas de inte med DHL imorgon hinner de inte fram tills festivalen börjar. Så det blir ju att vi får lägga ut för trälådan som blev svindyr. Skit. Tydligen har den franska pressen hyllat mig och min konst inför festivalen där. Det känns i alla fall som en liten tröst.
Har varit på stan och shoppat igen. Saker till vårt kommande badrum, snäckor, tvålar och sånt. Fan vad jag längtar till flytten. Fyra dagar känns som forever.
Jag är äntligen så pass frisk att jag klarar av att vara uppe! Gick ut imorse, för första gången på en hel vecka. Det var så vackert ute, med all snö! Jag hostade mycket när jag gick och shoppade nya kuddar och täcken till vår nya säng. Hostade och snuvade. Jag förstår inte varför den här influensan tar så lång tid på sig? När jag kom hem fick jag hicka.
Just nu kretsar alla mina tankar kring flytten om fem dagar. Jag kan inte skapa i den här oordningen. Och det vill jag inte heller. Jag har målat klart i den här lägenheten.
Åh, hoppas tiden är ödmjuk nog att gå jävligt snabbt den här veckan!
Har varit sjuk i nästan en hel vecka nu. Varje gång jag hostar skär det i lungorna med en isande smärta. Febern kommer och går. Det är en förjävlig influensa. Och jag har inte fått en enda sak gjord den här veckan. Packade en flyttkartong igår men blev trött och var tvungen att vila efteråt. Idag ska jag försöka vara uppe på benen. Om det går.
Jag undrar hur det går för min utställning på MOHS som har öppet idag.
DHL kommer och hämtar alla tavlorna till den franska festivalen nästa vecka. Frankrike har beställt ett företag här i Norrköping som bygger stora trälådor, att bygga en låda till alla mina tavlor. Det känns tryggt att DHL fraktar dem i en tung och säker trälåda.
Det händer så mycket just nu och jag hänger inte med. När det blir för mycket har jag svårt att ta in allt bra som händer och känner mig ensam och liten.
Men snart är alla processer över och då kan jag ta det lugnare och bara njuta av allt bra som hänt på sista tiden.
