
Kanske oroade er för mycket igår kväll. Måste erkänna att ångesten försvann redan vid midnatt då jag och Jimmy tog en månskenspromenad. Två timmar strövade vi omkring i ett tomt och öde Norrköping City. Fontänerna brusade bara för oss. Gatorna var våra egna. Sedan kom
regnet.
Som en gåva.
Vi gick hand i hand i regnet och asfalten och regndropparna blandades till en ljuvlig doft. Det var underbart. När vi kom hem, tappade vi upp ett halvt badkar med iskallt vatten och sedan klev vi båda i och plaskade runt i en lekfull halvtimma. Efter det åt vi vattenmelon i sängen, tills jag äntligen somnade. Jag kunde sova gott i natt.
RSS-flöde för kommentarerna för denna post. | TrackBack URI






1 Jul-2009 kl. 19:25
Det lät härligt! Konstigt att jag inte hörde regnet inatt. Hade ju fönstret öppet…hmmm
1 Jul-2009 kl. 20:24
ja det var det! : ) Det var ett lätt duggregn som höll i sig i en timma typ vid kl 2.
1 Jul-2009 kl. 22:37
Då låg jag och sussade gott. Vaknade dock med värsta rygg – och ledvärken. Regnet förklarar varför jag hade ont i mina leder….men ändå kan jag inte låta bli att älska regnet även om den bringar mig fysisk smärta.
3 Jul-2009 kl. 12:45
Vilken fin bild på dig hjärtat.
Kramar
3 Jul-2009 kl. 15:23
haha jag ser ju ut som en ungdom på glid! : D
kramar!