A rare historical recording of the voice of Florence Nightingale, ‘The Lady with the Lamp’ and a pioneering nurse, writer, and noted statistician. It was recorded on Edison’s Parafine Wax Cylinder, on July 30th, 1890.

(via)

(via)

Look at these beautiful hand-colored postcards
showing the beautiful dancers at Casino de Paris. (via)

This Grizzly Bear Chair is very odd and, of course, very sad. It was a gift from a hunter named Seth Kinman to US president Andrew Johnson in 1865. I could never sit on it. Yiuck.

More about this strange chair here. (via)

Vårt hus (markerat) på Trädgårdsgatan 29, beläget på Nya Torget i Norrköping.
Men hur har denna vy sett ut genom historien? Jag letade fram lite bilder på
Norrköpings Stadsarkiv (som ska ha ett stort tack!) och tänkte visa er:

Det här fotografiet av det ganska obefintliga torget – taget från stadstornet
år 1876 – visar på att torget inte var mycket för världen innan 1880-talet.
Vårt hus, som ännu inte är byggt, skulle tolv år senare ligga i den rosa cirkeln.
Det vita huset i mitten av bilden finns med på de nedstående bilderna, titta själv.

Har ni sett så mycket välklädda herrar som intog Nya Torget under en
demonstration, någon gång under förra sekelskiftet! De ser ut som svarta myror
där de står, i ganska prydliga och organiserade rader och uttrycker sitt missnöje.
Skulle man ragga män på den här tiden var ju torget en bra plats verkar det som!
Det var vanligt med demonstrationer förr, speciellt i en industristad som
Norrköping, men det kunde också röra sig om nykterhetsrörelsens slagord om
den djävulska spriten och synden att bli onykter och redlös. Vårt hus andra från
vänster, ni börjar känna igen det vid det här laget va? Den har liksom en
liten triangel i mitten under taket.

Exakt samma vy av torget på 1950- 60-talet. Vårt hus är det andra från vänster
(det första helt synliga). Så mycket liv det var på torget, och så många cyklar!

En vacker färgbild från 1960-talet (?). Vårt hus (till vänster) är här ljusare till
fasadfärgen än huset bredvid. Idag är det tvärtom och så har det nästan alltid
varit. Vid denna tidpunkt var Resturang Kronan som låg i huset bredvid till vänster,
ljusblått men idag har det en ljus sandfärgad ton (troligtvis originalfärg).

Mysig detalj från bilden ovan. Fotot ser ut att vara taget under tidig vår,
kanske under påsken, är det tulpaner man skymtar i den gamla spår-
vagnen som står som stånd på torget? Spårvagnarna kallades i Norrköping
för Gula Faran. Jag undrar vad gubbarna talar om på bilden. Vädret?

Nu kommer vi till lite mer spännande bilder om man ser till vårt hus historia.
Här är dagens vy när man öppnar porten som vetter mot torget. Här står idag
begravningsbyråns likbilar och bilar tillhörande Galleri Zander och Asia Livs.
Bakom den lilla parkeringsplatsen har man grävt ut dåtidens gård till en
större parkeringsplats för huset på andra sidan gården, men förr i tiden
var markplan slät och nivåjämn.

Samma vy fast år 1981. Och så här såg det med stor sannolikhet ut när huset
var nybyygt. Man möttes av ett stort fruktträd (äpple eller päron) och det mindre
gårdshuset. Det såg så mycket mysigare ut förr! Foto: Anders Kratz 1981.

Här har jag funnit samma vy fast i färg, taget något år innan föregående bild
(taget av Ann-Charlotte Hertz). Jag förstår inte varför man rev detta söta lilla
gårdshus, men det var vanligt att man rev de flesta gårdshus under 1970-talet
för att kunna utnyttja gårdarna på ett bättre sätt och många gårdshus var i
väldigt dåligt skick. Gårdshus var ofta enklare till standard än bostadshusen.

Samma vy fast taget från gårdshuset så att man ser portalen från andra sidan.
Så detta var utsikten från gårdshuset. Antagligen hade huset endast fönster
mot denna gård, men det är bara min spekulation. Många gårdshus har just
bara fönster mot gården. Foto: Ann-Charlotte Hertz ca 1980.

Här ser vi en eller två av de två vebodarna som låg som vingar utmed vårt hus
och tillsammans med gårdshuset ramade de in den lilla gården. Här kan man
tydligt se att vebodarna är totalt sönderfallna under slutet av 1970-talet och
ogräset sprider sig runt om på gårdarna. Kanske var det svårt att hålla rent gårdarna
förr och därför rev man vedbodar, gårdshus och gamla hus i panik. Samtliga
bilder tagna av Ann-Charlotte Hertz ca 1980.

Där vårt soprum ligger idag, låg en av vedbodarna förr. Trädet är tämligen
nytt och där gårdshuset låg, är det idag parkeringsplatser i två olika marknivåer.
Sorgligt på något sätt… Hur som helst så ska jag fortsätta forska om vårt hus
på Trädgårdsgatan 29 i Norrköping. Nästa gång ska jag berätta vad den här
marken användes av under Gustav Vasas tid, så fortsättning följer…

Vår lägenhet var en del av en annan lägenhet i vårt hus, när det stod
nybyggt 1888. Det enda rum som tillhör vår lägenhet i originalskick, är
rummet  med kakelugnen högst upp. Det är vinterrummet och kakelugnen
står fortfarande där, 121 år senare. Det är poetiskt. Där resten av vår
lägenhet är idag, var då bara vindsutrymme.

Den vackra vita kakelugnen som fyller 121 år i år!

Efter middagen gick jag och Jimmy till stadsarkivet, som ligger längre ned på vår gata. Jag älskar stadsarkivet! Alla som jobbar där är nördiga och ser så där stofiliga och stiffa ut (som arkivarie ska se ut) och så luktar det gott om alla gamla papper och böcker. Dessutom så känner man sig som en detektiv.

Jag är ute efter allt material om vårt hus på Trädgårdsgatan 29. Det dumma är att vi bor i två hus. Vår hall är ett lapptäcke av Trädgårdsgatan 29 och huset bredvid, 27:an. Skitskumt. Står man på ett visst ställe i vår hall märker man det, på väggar, tak och så är det en springa i golvet som om de två husen vill dela på sig. Vi får luska ut exakt när dessa två hus blev ett i och med vår lägenhet. Vårt hus – Trädgårdsgatan 29, byggdes 1888, arkitekt var Karl Flodin.

Trädgårdsgatan 29, originalritningen av arkitekt Karl Flodin (stadsarkitekt
i Norrköping vid den tiden) från 1888 (våra två fönster högst upp till
vänster!). Fasad mot Nya Torget. Bottenvåningen har alltid varit tänkt som
butikslokaler. Porten i mitten står kvar, orörd i utförande och material.

Vi fick inte fram mycket mer än så här idag. Men jag har beställt en himla massa fotografier från stadsarkivet som kommer att vara färdigprintade nästa vecka. Då ska jag visa er det charmiga lilla gårdshuset som är rivet. Så fortsättning följer.

Watch these bad girls!

Bilder och fakta hittade jag i Norrköpingrummet på Stadsbiblioteket.

I found this vintage image via Bright Stupid Confetti and I must say it scares the crap out of me!

Charles Corbet, Young Statuette With Roses , c. 1910, autochrome.

 Charles Corbet, Young lady with fan on a couch , c. 1910, autochrome.

“Charles Corbet (1868-1936) married to Elisabeth De Bruyn – one daughter.
Corbet was an accountant. All his autochromes were taken between 1909 and 1914. Compared with his two other autochromist friends Corbet seems to have been more subtle in the composition of his photographs.”

Alfonse Van Besten, Study of Mrs. Van Besten as a Flemish princess , 1912, autochrome.

Alfonse Van Besten, Pink and green wigs c. 1912, autochrome 12 x 9, Similar autochrome.

“Alfonse Van Besten (1865-1926) married Josephine Arnz – no children.
Van Besten was a painter and took full advantage of the possibilities of the new colour process. One can see that many of his autochromes were taken with a “painterly eye” .”

Paul Sano, Lady and fruit dish c. 1920, autochrome.

“Paul Sano (1874-1960) – unmarried.
Practised as a family doctor in Antwerp. He was more interested than his two friends in the scientific application of the autochrome process.”

More of the Three Belgian Autochromists can be found here.

Madame Adalina Patti by Franz Xavier Winterhalter, 1868.

Princess Victoria by Franz Xavier Winterhalter, 1856.

Queen Isabella II of Spain by Franz Xavier Winterhalter, 1852.
Click here to enlarge the image!

The Empress Eugenie Surrounded by her Ladies in Waiting by Franz Xavier Winterhalter, 1855.

Countess Alexander Nikolaevitch Lamsdorff by Franz Xavier Winterhalter, 1859.

Franz Xaver Winterhalter (20 April 1805 – 8 July 1873) was a German painter and lithographer, known for his portraits of royalty in the mid-nineteenth century. His name has become associated with fashionable court portraiture.

More of Franz Xavier Winterhalter on:

 goodart.org, artmall2000.com, entertainment.webshots.com, andrewcostume.blogspot.com, bridgemanartondemand.com

Freak Show Poster from the 19th century (unknown artist).

via Morbid Anatomy

Vill ha!

Har ni sett en sådan fin neoviktoriansk dator? En sådan vill jag ha! The Steampunk Workshop ligger bakom den unika designen.

A late 19th century stage automaton, designed to be driven by a hand crank from under the stage. She is larger than life, made of Papier Mache, she moves her eyes, eyelids, head turn and nod, heaving chest, bend at waist, cross legs, both arms and right wrist.

Directed by Jeremy Mayhew

Wow, har ni sett vilka vackra neoviktorianska anatomi-lampor från Toodlepip Studios (vilket namn!)! En sådan vill jag ha!

Den första filmen någonsin med live-ljud!

Jag har alltid känt mig annorlunda. Kanske inte som ett freak men jag har definitivt känt mig som det i småskolan när jag blev mobbad. Ändå kan jag inte låta bli att faschineras av den viktorianska freah show kulturen – lite hyckleri kanske men det är kanske inte själva wow-upplevelsen jag tycker om, utan snarare så känner jag en samhörighet med dem som är annorlunda. Så jag är kanske ingen hycklare i alla fall. Titta på flera vackra och underliga freak show-affischer här!

Godnatt mina kära läsare!

The May-Irwin Kiss (Edison, 1896)

The kiss (ca 1900).

Hoochie Koochie Dance (ca 1900).