Work in progress (“My Neighbourhood”)
12 May 2012 at 1:42Been working all night on “My Neighbourhood”… now time to sleep.. Last draft for today… (Work still in progress)
Been working all night on “My Neighbourhood”… now time to sleep.. Last draft for today… (Work still in progress)
Help me get rid of the last collages I have left of my old collection!
send me a message if you want to buy this LAST collage from my old collection: miamakila@gmail.com!
The Remains II by Mia Mäkilä, 2011, mixed media on canvas – click to enlarge!
20 x 60 cm. 3200 SEK. 2000 SEK (290 USD) / (222 EURO)
Closure by Mia Mäkilä, 2009, acrylics, charcoal, gum and paper cut out on panel.
61 x 50 cm (FRAMED) 2200 SEK 1200 SEK (172 USD) / (133 EURO)
It’s All In My Head, 2006. Mixed media on canvas.
ca 100 x 80 cm. Framed. 10 000 SEK (only for sale in Sweden or international shipping if you pay for a secure shipping)
Även om jag är hur trött som helst av allergin, bubblar jag av konstidéer. Har stora saker på gång och börjar få upp ångan. När jag är inne i ett skaparstim, slutar liksom hela livet att vara verkligt och inrutat och allt som finns är konsten – och lusten att skapa. Ingenting annat känns viktigt eller intressant.
Här är tre utställningar jag kommer att delta i senare i år:
* “Carnival of Terror” group show at Gristle Tattoo+Art Gallery in Brooklyn, NY
* BEWITCHING II grup show, October 5- November 5, 2011, Circus Posterus and Stranger Factory, Albuquerque, NM, USA.
* Don’t Wake Daddy VII group show at Feinkunst Krüger, Hamburg, Germany
Berättar mer om allt detta när jag vet mer!
The Meltdown by Mia Mäkilä, 2012, c-print (digital collage) ca 30 x 30 cm. for sale soon!
Detail study:
Manic Mandy by Mia Mäkilä, 2012. Acrylic on wooden panel. 43 x 54 cm. SOLD
Thank you Dan for making me wanna paint my first painting in a year! ♥
Målade igår. Det kändes skönt. Ingen kamp. Bara ett naturligt flöde av färg och inspiration. Hade till och med energi och tålamod. Vet inte varför det helt plötsligt gick att bryta alla blockeringar och den långa förtrollningen, men det spelar ingen roll. Jag njöt av varje sekund. Ska måla vidare om en stund (om jag bara kan vakna någon gång).
Varje dag känns som ett uppvaknande. Lager efter lager av uppvaknanden. Terapin på Danderyd, min förmåga att reflektera och skapa självinsikter och min trygga relation med Mattias, gör att jag vågar väcka liv i sidor hos mig själv som legat gömda och glömda i min inre källare. Det är det bästa jag vet. Att vakna ur en osynlig bubbla som man inte ens har lagt märke till, men som väver varenda tanke. När jag väl har vaknat upp – kan jag aldrig återvända. Det gör mig lugnare. Trygg. Och mer vaken. Närmare livet. Om man nu kan bli det.
Kanske håller jag på att vakna till i mitt skapande nu. Jag har liksom gett upp det där med att leta efter något nytt. Får inse att jag målar det som vill komma ut. Även om det är samma motiv, om och om igen. Jag vet inte ens om det är en dålig sak längre. Det kanske så det ska vara. Bubbelansiktena är mitt språk och jag kan bara berätta om världen, mig själv och människan genom det språket. Jag har varit så ivrig att komma vidare att jag inte har lyssnat på mitt språk, ignorerat vad som känns naturligt och självklart och velat tvinga fram ett nytt språk som jag inte behärskar.
Det har varit några år av panik och sorg. Men nu känns det ganska onödigt.
Alla processer och uppvaknande har en mening. Men att förstå det kräver ännu ett uppvaknande.